Ett brustet hjärta och ett glas cola är allt jag har kvar...

December månad har varit förjävlig rent ut sagt. allt har komit som en käftsmäll och jag kan inte hantera det.
Att förlora en person man har vart dökär i över 5 år går inte att glömma. Känslorna kommer alltid att finnas kvar och mitt liv måste gå vidare oavsett om jag inte vill. Det är svårt att se att från den ljusa sidan. Särskilt när jag trodde allt va bra. Alla förhållanden har sina fel och brister, men så jävla mycket fel trodde jag inte att vi hade. Sant som det är sagt, kärleken är blind.

Du och jag hade planerat våran framtid. allt verkade så bra och jag var den lyckligaste tjejen i världen. men allt bara föll isär den dagen du kom hem från jobbet och sa dom dära orden. dom där orden som bara ekar i mitt huvud dag in och dag ut, vad gick fel? Det finns så många frågor jag vill ha svar på, eller vill jag det?
Man har rätt att vara svartsjuk i ett förhållande (till en viss gräns givetvis), man har rätt till att vara tjatig och jobbig (den ena partnern är inte bättre än den andra), man har all jävla rätt till att få bekräftelse till att partnen verkligen älskar en, hur svårt kan det vara att ge en lite uppmärksamhet? Jag kan verkligen inte förstå hur allt kunde falla samman? vad har jag gjort för att förtjäna dethär?

Hela mitt liv kretsade runt dig och jag kan verkligen inte tänka mig hur de kommer bli nu, jag är själv.. jag kan inte tänka på mig själv, det är dig jag vill ta hand om! inte mig själv!! Varje morgon när jag vakna så hade du redan åkt till jobbet. jag låg och krama om din kudde för där i satt din lukt, jag ville bara få dagen avklarad så jag kunde komma hem och laga mat till dig, slänga oss framför tv:n och ta de lugnt, lägga oss tillsammans på kvällen, varj kväll du höll om mig blev jag helt varm i kroppen och jag hoppades att du aldrig skulle släppa taget. Du lovade mig att du aldrig skulle göra det. det skulle vara du och jag föralltid, DU LOVADE!

Jag måste ta tag imig själv och komma på fötter igen, jag måste tänka positivt. Jag klarar dethär.
Allting känns som en jävla soppa!


Älskar dig stefan

Kommentarer
Postat av: Madde

Jag är verkligen ledsen! Men du kommer må bättre längre fram. Men man mår piss och det är tillåtet!

2011-01-07 @ 13:30:17 / URL: http://www.eddiesmamma08.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback